Te är den populäraste drycken i världen näst efter vatten tisdag 7 maj 2024

Ulrika och Hans Parment, nyligen hemkomna från Japan, delar med sig av sina stora kunskaper och sin passion för denna fantastiska dryck. Ulrika fastslår att te också är en hälsodryck som även om den innehåller koffein också innehåller teanin vilket ger en lugnande effekt och även stärker  immunförsvaret samt motverkar åderförfettning.

Varje sekund dricks 70 000 koppar i världen. Den ursprungliga teplantan heter Camelia Sinensis, en art kommer från Kina och en från Indien och sedan har olika korsningar gjorts. Ju högre upp plantorna växer ju bättre te blir det, blir då mer aromer. Plantor blandas för en jämnare skörd och kan skördas upp till fyra ggr/år. Dyrast te blir det som skördats på våren. Det mest exklusiva teet är gjort på knoppar från tebusken.

Smaksatta teer är gjort på blandade blad. Jasminte blandas ett antal gånger med blommor. Earl Grey innehåller syntetiska oljor men även äkta bergamottolja.

Det finns svart te, grönt te, oolongte och vitt te, de kommer alla från samma planta men processen är olika efter det att bladen plockats och det avgör vilken sorts te det blir. Vid oxidering (som är en del i processen) sätter bladens oljor igång en kemisk process som påverkar smak och färg. Det finns också ett gult te som är överklasste vilken får sin färg genom att bladen varit täckta med linnetyg.

Allt te innehåller koffein, det spelar ingen roll vilken färg teet har, allt beror på plantan. Ju större tebladen är vid skörd är det mindre koffein. Det tar ca 8 timmar innan koffeinet går ur kroppen efter intaget.

Vissa tesorter kan man låta dra upp till fem gånger (Phuer-te), smaken förändras lite för varje gång.

Mjölk i teet? Har man mjölk i teet motverkar det antioxidanterna som finns i te.

Hur tillaga te? Vattenmängd, temängd, temperatur på vattnet och tiden teet får dra påverkar smaken. Grönt te bör ha en temp på 65-70 grader, Oolongte 80-90 grader och svart te 85-95 grader. Använder man mycket te kan man låta det dra kortare tid och sedan låta det dra igen en andra gång.

Vad dricker man till? Grönt te = lättare mat och desserter. Oolongte = medelfyllig mat och svart te = kraftigare mat samt choklad.

Det nyttigaste teet är vitt te eftersom det inte är värmebehandlat och därför innehåller mest näringsämnen. Grönt och svart te är lika vad gäller näringsämnena.

Det finns ett Matcha-te som är ett superte, ett grönt pulver som vispas ut i vattnet, det används mest till teseremonier och är ett dyrt te. Kan även användas till glass.

Hur te smakar beror mycket på vattnet, Växjö har ett bra vatten till te.

Efter den intressanta och trevliga föreläsningen fanns möjlighet att inhandla olika teer + tillbehör. Vill man kolla mera kan man gå in på hemsidan www Parment.se

Gamla bruksmiljöer i fagert småländskt landskap tisdag 9 april 2024

Dagens föreläsare Ulf Nilsson gav oss en gedigen lektion i konsten att framställa järnmalm. Man använde sig av både sjö- och bergmalm. Det krävdes god tillgång till skog för att utvinna malmen. Det gick åt 3 ton träkol för att utvinna 1 ton järn. Därför låg järnbruken i skogrika områden som Bergslagen och Småland. Som mest fanns 99 olika järnbruk i vårt landskap.

Karl Karlsson Gyllenhielm (1574-1650), son till Karl IX, anlade Huseby Bruk,

väl värt ett besök för den som inte varit där.

Åryd har en magnifik masugn. Övergick med tiden till att bli glasbruk.

I närheten kan man besöka Hemmesjö gamla kyrka.

Gamla Åminne Bruk vid Källundasjön, ca 1 mil sv om Värnamo, är mest ruiner i naturskönt område och i närheten finns ett naturreservat.

Nya Åminne Bruk vid sjön Vidöstern s om Värnamo, var det sista sjömalmsbruket som lades ner. Museum.

Hillerstorp, Marieholms Bruk, ca 2 mil nv om Värnamo. Tillverkning av jordbruksmaskiner, främst såmaskiner. Här finns ett museum.

Är du i närheten kan du besöka Store mosse.

Hörle Bruk, 1 mil n om Värnamo. Här finns inget kvar av bruket. Herrgården är fantastiskt inredd i 1700-talsstil av Carl Hårleman (1700-1753), som inredde Stockholms slott. Privatägt av familjen Böhn, som planerar café- o restaurangverksamhet med guidade visningar i sommar, dock endast för grupper.

Överum, Tjust, ca 3 mil nv om Västervik, grundades 1655 av holländare. Främst känt för tillverkning av plogar. Verksamheten är fortfarande i gång. Ägs av Fiat idag.

Blekhems herrgård – ett fint exempel på Tjustempir. Här bedrev man främst 

tegelbruk. En avstickare till Uknadalen är ett trevligt utflyktsmål.

Orrefors -gick från järnbruk till glasbruk, som lades ned 2013 på grund av

olönsamhet. Orranäs glasbruk, som så tragiskt brann ner, kommer att återuppbyggas.

Braås herrgård – här bedrevs järnbruk åren 1745-1846. Här finns en fin park

att vandra i. Där hittar du också Eremithyddan, klädd med granbark och i närheten finns Sjösås gamla kyrka.

Stenfors, ca en halv mil s om Tingsryd. Ruiner i ett mycket naturskönt område.

Vandringsrunda finns i närheten.

Tusen tack Ulf för en underhållande och lärorik eftermiddag och tack för alla intressanta utflyktstips till sommarens utfärder.

Årsmöte och vårsånger tisdag 5 mars 2024

Ett 90-tal medlemmar hade infunnit sig till årsmötet på Domkyrkocentrum i snålblåsten, eller ska vi sägas ”vårvindar friska”…?

Yngve Rehnström svängde ordförandeklubban mycket rutinerat. Valberedningens Inger Bohman Gummesson lade fram genomtänkta förslag, som alla gick igenom. Som föreningens ordförande omvaldes Ewa Johansson. Likaså omvaldes styrelseledamöterna Barbro Isaksson, Håkan Rahm och Gunnar Svensson för en period av två år. Rapporterades att de tidigare valda ledamöterna Lisbeth Dahlberg, Anja Hytönen Hugosson och Gerd Irehammar har ytterligare ett år kvar på sina mandatperioder. Ersättarna Staffan Lundberg och Christina Wenander omvaldes också. Valberedningen för kommande år består av Inger Bohman Gummesson och Eva-Lena Reinholdsson.

Efter årsmötesförhandlingarna underhöll Aktiva Seniorers ”Köramellerna” under ledning av suveräne Sven Torstensson med ett knippe härliga vårsånger. Publiken fick sjunga med i ett par av sångerna, och temperaturen steg märkbart i salen. Tänk vad sång och musik piggar upp!

Innan det var dags att samlas vid kaffeborden tipsade Gunnar Svensson om en kommande pubafton och en favorit i repris, nämligen ost- och vinprovning med Joel Löndahl.

Att arbeta utomlands som läkare tisdag 13 februari 2024

Den här snömoddiga eftermiddagen tog förre smittskyddsläkaren i Kronobergs län Arne Runhagen den stora publiken med på resor i ord och bild ut i världen för att följa hans internationella uppdrag åren 1998 – 2014 i Hebron, Thailand, Darfur och Liberia.

Vi fick minnas tsunamikatastrofen i Thailand julen 2004 då 8000 människor omkom och ett stort antal skadades. Arne berättade om vilken enorm förödelse flodvågen hade åstadkommit. Vissa hus var helt utraderade, båtar hittades uppspolade långt upp på land, hela kvarter var en enda hög av bråte och mitt i allt detta skulle man leta fram och identifiera omkomna, som förändrats till oigenkännlighet av det framrusande vattnet. Vid sökandet hade man god hjälp av elefanter som har ett fantastiskt luktsinne och kan förnimma en kropp som ligger djupt ner i marken. Arne berättade också om en foglig och mild elefant som plötsligt blivit som en rasande furie och rusat upp i bergen långt innan någon människa blivit varse att den förödande tsunamivågen var på väg. Elefantens ägare rusade efter och på så vis undgick både elefanten och ägaren att fångas i vattenmassorna.

”Det fruktade Ebola-viruset” blev ju ett begrepp i massmedia 2014. Liberia drabbades värst. Arne var där och hjälpte till med sjukvårdsinsatser. Vi fick veta att dödligheten är upp till 70 %, om man blir smittad. Eftersom det är en kontaktsmitta gäller det att skydda sig minutiöst för kontakt med viruset, något som strider mot begravningssederna i Liberia, där ”alla” tar farväl av en avliden genom att krama och pussa den döda kroppen, även om personen dött av Ebola. Den handlingskraftiga presidenten Ellen Johnson Sirleaf fick ta i med hårdhandskarna för att ändra beteendet och på så sätt begränsa smittspridningen.

Arne avslutade sin fascinerande berättelse med att reflektera över och förundras över människors förmåga att känna glädje och förnöjsamhet även om den materiella standarden är låg och de ekonomiska möjligheterna begränsade. Dessa tankar tog vi med oss efter en mycket berikande eftermiddag tillsammans med Arne.

Gatuliv i Växjö tisdag 23 januari 2024

Hasse Nilsson och Håkan Nordmark har tillsammans givit ut boken Gatuliv, människor och levnadsöden. Vid årets första träff berättade Håkan om några av de spännande personer, som fått ge namn åt gator i Växjö.

På en gammal karta kan man se att Växjö från början hade endast hade tre namngivna gator: Stooregatan, Norregatan och Kyrkogatan. Den först tillkommande gatan döptes helt logiskt till Nygatan.

Gator med personnamn uppkallas endast efter avlidna personer, som gjort sig kända. Håkan gav oss några exempel.

Håkan Sjögren var präst, lärare och med tiden även biskop.

Kallades ibland Spögren eftersom han var sträng och tillämpade aga i undervisningen. Men han finansierade själv lärarbostäder och föregångaren till folkskola.

Samuel Ödman föddes som fattig bondson och tillbringade sin uppväxt hos morfar prosten i Vislanda. I lugn o ro besvarade prosten alla hans frågor. Detta påverkade honom så, att han som lärare kom att bedriva en undervisning utan aga. Översatte böcker på äldre dar.

Kristina Nilsson vår lilla bondflicka, som förtrollade hela världen med sin sång. Hon blev rik och kunde köpa tillbaka barndomshemmet åt sina föräldrar. Vi fick höra hela historien om hennes stulna smaragdsmycken. De finns numera till beskådande  på Smålands Museum.

Elsa Kjellander El Kirsh  drev flickpension i bl. a. Alvesta och på Teleborgs slott. Reste till Egypten och träffade sin drömprins Abdul El Kirsh. De gifte sig. Han undervisade i engelska och gav tennislektioner på Teleborgs slott.

Elisabet Bergstrand och Gertrud Lilja är två flickor från Långasjö, som med tiden blev ansedda författarinnor.

Torsten Ullman och Owe Jonsson är två idrottsstjärnor, som fått gator uppkallade efter sig. Torsten Ullman var duktig pistolskytt och tog hem en guld- och en bronsmedalj vid OS i Berlin 1936. Owe Jonsson var sprinterstjärna och tävlade både på 100, 200 och 400 meter. Tog 9 svenska medaljer, varav 7 guld, samt EM-guld i Belgrad 1962. Han omkom samma år i en bilolycka.

Gulli Petrini tog studenten och akademisk examen och fick erfara att kvinnor inte fick undervisa på universitet. Engagerade sig politiskt, debatterade flitigt och slogs för kvinnors  möjligheter.

Ulla-Britt Söderlund kläddesigner, filmare och Växjös enda

Oscarsvinnare. Hon ägnade sig åt s.k. periodfilm. Otrolig kläddesigner. Gjort kostymerna till filmerna Ut- och Invandrarna, Strindbergs tid, Den enfaldige mördaren och den danska serien Matador. För kläddesignen i Stanley Kubricks film Barry Lyndon fick hon motta en Oscarsstatyett ur Telly Savalas (Kojac) hand.

Detta var bara ett litet axplock, som Håkan Nordmark bjöd oss på. I boken Gatuliv kan man läsa om fler spännande livsöden, som gett upphov till gatuskyltar i stan. Tack Håkan för en fantastisk eftermiddag! 

Bilder från boken: Gatuliv -Människor och levnadsöden i Växjö- av Hasse Nilsson och Håkan Nordmark.

Adventskonsert på Domkyrkocentrum tisdag 28 november 2023

Höstens program avslutades traditionsenligt med adventskonsert. Även i år förgyllde Växjö Manskör under ledning av Peter ”Nille” Nilsson vår eftermiddag. Jultoner spreds i salongen genom bl. a. Bereden väg för Herran, Dotter Sion, en spiritual med titeln Hold out your light, underbara Jul, jul, strålande jul och Hosianna.

Julstämningen ökades på med Staffansvisan och När det lider mot jul. Vi fick även njuta till körens mäktiga stämmor i Koppången och When I´m 64. Avslutningsvis sjöng vi alla tillsammans Teddybjörnen Fredriksson, som en tribut till nyligen bortgångne Lasse Berghagen.

Som extranummer fick vi höra Stad i ljus med ”Rottnes egen Pavarotti”, Björn Sving. Väl förberedda inför kommande advent avnjöt vi vårt lussefika med tillhörande pepparkaka.

Från Stockholm till Tolg med ton och pensel tisdag 7 november 2023

Emilia Linderholm, född 1975 tog oss med på en underhållande resa från  Vaxholm till Tolg.

Hon är uppvuxen i musiken och sångens värld.

Hennes pappa var, Gösta Linderholm  var musikant med jazzinriktning och hennes mamma är konstnär, som arbetar mycket med textil och målning.

Hemmet var mycket annorlunda och det var farrmor från Vetlanda  som ställde upp och stöttade den bohemiska familjen, där pappa ofta var på turné och mamma hade utställning.

Familjen vistades mycket i Härjedalen och i Provence, så det blev inte så mycket med skolgången för Emilia och hennes bror. Föräldrarna tyckte inte det var viktigt med skolan.

När Emilia var tio år kom det en ny granne i Vaxholm, det var en operadirektör och hos honom fick verkligen uppleva operan och dess värld, hon älskade att lyssna på opera och att måla. Hon var helt inriktad på att bli operasångerska i New York. I trettioårsåldern började hon tveka på att bara ägna sig åt sång och längtade efter att få måla och vara formgivare.

År 98-99 hängde hon ihop med en kille som hette Jonas, men det tog slut.

2006 följde hon med sin pappa på turné i Småland och då fick Jonas mamma höra på lokalradion att Emilia var i trakten och meddelade sin son detta. Jonas skrev ett mail och de fick kontakt på nytt.

Deras första  barn föddes 2007 och 2011när nästa barn var på  väg köpte de huset i Tolg, och det har de aldrig ångrat, nu ska de snart gifta ig.

Emilia sjöng många vackra sånger för oss bla Habaneran ur Carmen, Så skimrande var aldrig havet,

Sound of  Music, När morgonen gryr, hon avslutade med: Non, je ne regrette rien. Edith Piafs stora glansnummer.

Hon tackades med stor applåd och Amaryllis från ordförande Eva.

Eva Gustavsson och Gerd Irehammar  hade ordnat ett lotteri till förmån för Värdens barn.

När bondbyn blev Teleborg tisdag 24 oktober 2023

Journalist Åke Svensson berättar i ord och bild historien om Telestad som till slut blev Teleborg.
I slutet av 1700-talet fanns det ett tiotal gårdar som låg tillsammans i en klunga men så småningom
skedde laga skifte vilket innebar en omorganisation av marken- Detta innebar att ställen behövde
rivas och byggas upp på ett nytt ställe. Omorganisationen gjorde att man fick större markarealer och
detta gjorde att klungan av gårdar spreds ut. På den tiden fanns inte så många torp, de som fanns
var Furutåtorpet, Rydet (numera Paris) samt Sallhagen.
Telestad var ett s k rusthåll vilket innebar att man höll soldat till häst, den siste husaren som höll till
där hette Bolmgren.
I mitten av 1800-talet köpte en man som hette S-O Björklund mark och byggde hus (Tuvan). Efter
Björklund övertog mågen Aspelin stället och köpte sedan ytterligare mark och där anlades en
brännvinsfabrik. Tuvan med mark och fabrik köptes senare av en man Stenlund men allt slutade i
konkurs. Ny ägare 1985 blev Fredrik Bonde som då var 47 år och omgift med Anna, 21 år. Som
morgongåva ville han ge henne ett slott. Slottet blev klart år 1900. Slottet med tillhörande mark där
då flera torp ingick med torpare som arrenderade sitt ställe gav arbetskraft till Bonde genom att
torparna förband sig att tillsammans göra ett antal torpardagsverken/år. Även kvinnorna fick göra 40
kvinnodagsverken/år. Torparen Magni Svensson som 1897 var ny torpare på torpet Paris förband sig
att göra 120 dagsverken/år.
Efter Fredrik Bonde ärvdes slottet av Christer Bonde som levde åren 1869-1956 och därefter fick
Fredrik Ulf Bonde ärva honom. Fredrik Ulf Bond var bosatt i Rom och var väl egentligen inte så
intresserad av slottet och tillhörande mark på 600 ha. Genom advokatkontakter blev det på 1960-
talet klart att Växjö stad fick köpa det hela för en kostnad på 3,4 miljoner.
Därefter har Teleborg byggt ut bit för bit för att bli den stadsdel som den nu är.
Åke visade genom bilder på gamla kartor hur Telestad förändrats genom århundranden.
Ett intressant och trevligt föredrag som avtackades med applåder och blommor (det som fanns i
påsen kan nog så småningom bli blommor framåt våren.

Historier jag har hört från Skottland och andra berättelser om whisky tisdag 3 oktober 2023

Det var övervägande kvinnor i den stora publiken som hade kommit för att lyssna till whiskyexperten Hasse Nilssons berättelser med anknytning till just whisky, något som förvånade Hasse men samtidigt var logiskt, eftersom kvinnor har bättre utvecklat doft- och smaksinne än män och därför kan bedöma till exempel parfymer och whiskyarom bättre, menade Hasse.

Med utgångspunkt från sin prisbelönta bok Historier jag har hört i Skottland och andra berättelser om whisky utlovade Hasse sedan en sagostund.

Den första ”sagan” hette ”Lord i svart och vitt”. Den handlade om hur entreprenören James Buchanan lurade den förstklassiga personalen på The Savoy Hotel i London att börja servera hans nyproducerade whisky Black and White i tron att det var ett gammalt och ärevördigt märke. Till sin hjälp hade han inhyrda skådespelare som var uppklädda som eleganta gentlemän och själv utgav han sig för att vara lord. Tricket gick hem och snart fanns Black and White på alla restauranger av klass tack vare denna smarta marknadsföring.

Den andra ”sagan” handlade om den vackra och charmiga Lady Jennie, som 19 år gammal var värdinna på Demokraternas segerfest på Manhattan Club för den blivande presidenten Samuel Jones Tilden. Man hade glömt att planera för välkomstdrinken, och nu var goda råd dyra. Den driftiga och orädda Jeanette Jerome sa bestämt: ”Något bittert ska det vara. Mörkt och rött. Använd Vermouth!” Så var drinken ”Manhattan” född. Lady Jennie gifte sig så småningom med Lord Randolph Churchill och blev mor till sir Winston Churchill, men det är en annan historia…

Vi fick höra ytterligare en ”saga”, den som heter ”Målvakten”, en tragisk spökhistoria om ett gripande människoöde i den färgade pojken Biawas gestalt, men det får ni läsa själva i Hasse Nilssons bok Historier jag har hört i Skottland och andra berättelser om whisky.

Vi tackade Hasse med en varm applåd för en spännande och underhållande sagostund och fortsatte sedan vårt månadsmöte med en trivsam stund över en kopp kaffe – utan whisky!

En idrottslig framgångssaga på liten ort tisdag 12 september 2023

Höstens första och inspirerande föreläsning stod eldsjälen Ove Svensson från Åby/Tjureda IF för. Ove har varit föreningens ordförande i  53 år – vilken prestation! Beslutet om att bilda en förening togs redan 1946. Från början hade man sin bandybana på Helgasjöns is.  Vi fick höra historien om hur man med ångaren Thors hjälp försökte rädda en jeep, som gått genom isen. Tyvärr lyckades inte den operationen.

Även en fotbollsplan anlades i föreningens regi.

Så småningom ökade kraven på en egen konstfrusen isbana och med mycket ideellt arbete och delvis kommunalt stöd lyckades man få till en sådan. Genom tiderna har föreningen tränat och fostrat flera framgångsrika spelare, som gått till klubbar högre upp i serierna och t o m blivit landslagsspelare. Även på tjejsidan var man tidigt aktiva. Ett ledmotiv har varit att ha bra tränare. Bra tränare leder till bra spelare.

Med ett lån från Växjö kommun och massor av ideellt arbete byggdes en egen inomhusarena med plats för ca 2000 åskådare. Den invigdes 2019. Där hölls bandy-VM 2023. Under en vecka spelades 68 matcher mellan deltagare från många olika nationer. Detta är ju en otrolig framgångssaga för det, som började med en liten klubb på en liten ort. Samhället Åby har idag ca 500 invånare men antalet medlemmar i Åby/Tjureda IF uppgår till mer än 1500!

Vi blev alla imponerade av allt ideellt arbete som föreningens medlemmar utför för att dra in pengar till sin verksamhet. Man sköter slussningen i Åby sluss, campingplatser, badplatser, fotbollsplaner och mycket annat. Man ordnar slussfestival, danstillställningar, säljer lotter med mera. ”Järngänget” med behjälplig personal bygger och river scener och anläggningar för festivaler, musikevenemang (t ex Melodifestivalen på olika orter) och matmässor för att få in pengar till föreningen. Tala om en förening med engagemang! Hatten av för dessa idoga

föreningsmedlemmar!