Författare: gunnarsvensson

Nästan 90 personer hade kommit till det här månadsmötet för att höra jazzpianisten Christopher Dominique berätta roligt och drastiskt om sanna händelser blandade med skrönor från gångna tider. Det mesta var från Småland men en del också från Skottland, där Christopher har rötter på sin fars sida. Vi fick höra om mästertjuven Tullberg, Ingegerd Beskow, greve Hamilton, Christian Waltz, Henrik Georg Sparre, Bonnie Prince Charles och många fler. Till varje person spelade Christopher en lätt uppjazzad folkmelodislinga. Som avslutning fick vi höra ”En livsfarlig låt”. Om man spelar den här låten 11 gånger i sträck blir publiken nämligen hypnotiserad och går till ån och dränker sig, eftersom spelemannen har ingått en pakt med Näcken. Tack och lov spelade Christopher den bara en gång för oss. Vi tackade för det och för hela underhållningen med en mycket varm applåd.

Kronobergs läns regiondirektör Andreas Liljenrud berättade att han ser som sin uppgift att medverka till att Kronobergs län är ett attraktivt län att arbeta och bo i. Det ska också vara ett livskraftigt län där beslutsfattarna har långsiktiga mål som främjar utvecklingen både i länet och i större geografiska sammanhang. Det är viktigt att man ser att vägarna till och från Europa kommer blir allt mera lättillgängliga, så att vi har en beredskap att möta ett kommande flöde av varor och tjänster över gränserna, menade Andreas.
En stor utmaning som Andreas pekade på är den demografiska profilen som kommer att förändras drastiskt inom en ganska snar framtid. 2035 kommer det att finnas 30 % fler 80-åringar än idag medan den yrkesverksamma delen av befolkningen bara ökar med 2 %. Det är en svår ekvation att lösa slog Andreas fast. Vi måste arbeta på ett annat sätt i framtiden. Trots orosmolnen som man kunde skönja andades Andreas presentation av optimism och framtidstro. Det smittade av sig till publiken.
Vi tackade Andreas för en fantastiskt intressant överblick över regionens utveckling och framtid med en varm applåd. Intressanta samtal fortsatte därefter vid kaffeborden

Med kort varsel hade vi fått lägga om programmet för höstens första månadsmöte på grund av att den tänkte föredragshållaren fått ändrade arbetsförhållanden och inte kunde medverka. Som en räddande ängel kom i stället Gunnel Holmér, välkänd museiantikvarie och glashistoriker och berättade om studioglas. Och vilket föredrag vi fick höra och vilka fantastiska bilder vi fick se! Gunnel tog oss med på en resa genom det samtida glasets historia med avstamp i det traditionella munblåsta glaset på stora glasbruk som Kosta, Orrefors och Boda till små studiohyttor med ursprung i USA och Nederländerna och vidare till Sverige med Stenhytta, Transjö hytta och Strömbergshyttan, där det munblåsta glaset fick konkurrens av bakat glas, laminerat glas, sandgjutet glas, stickat glas och planglas i Fusing & slumping Vi fick se verk av glaskonstnärer som Åsa Brandt, Ann Wärff, Erik Höglund, Paula Bartron, Zandra Ahl och Åsa Jungnelius för att nämna några.

Vilken kreativitet och skaparglädje dessa glaskonstnärer besitter! Endast fantasin sätter gränser. Tänk att ha ett klädstreck i trädgården, ett klädstreck med kläder i planglas fladdrande i vinden hängande i klädnypor…

Vi tackade Gunnel med en varm applåd och en höstblomma innan vi gick ner i kaféet och fortsatte samtalet över en kopp kaffe och en god kladdkaka.