Aktiva Seniorer Växjö

Teater och scenkonst

Först ut bland årets föreläsare var Therese Willstedt, VD och scenkonstchef för Regionteatern Blekinge Kronoberg. Hon började med en humoristisk presentation av sig som person.

Vi fick veta att odling och banjospel tillhörde hennes många intressen. Sitt digra CV kunde hon förgylla med uppdrag som dansare, koreograf, regissör och teaterchef. Dessa uppdrag har medfört ett stort antal flyttningar mellan olika länder. Hon talade sig också varm för kulturskolan, som ger möjlighet för alla att få lära och pröva på.

Visionen för Regionteatern är att göra skillnad för människor genom scenkonst, som ger nya perspektiv och väcker engagemang. En nog så lovande vision.

Därefter presenterade Therese tillsammans med marknadsansvarige David Schagerström ett urval av vårens program. David redogjorde för biljettbeställningar, grupprabatter,stammiskort m.m. Alla hälsades välkomna till Regionteatern och efter denna gedigna presentation känns det verkligen lockande.

Adventskonsert 2019

Mer än 150 Aktiva Seniorer hade samlats i den vackra Mariakyrkan på eftermiddagen tisdagen den 3 december för att lyssna till årets adventskonsert. Det har blivit något av en tradition i vår förening att avsluta årets aktiviteter i just Mariakyrkan, en tradition som känns som en fin avslutning på terminens arbete och som är ett skönt startskott till julens festligheter.

Årets konsert inleddes med att Mariakören tågade in sjungande ”Bereden väg för Herran”. Därefter satte sig organisten och körledaren Johannes Friberg vid flygeln och sjöng Gunnar Wennerbergs ”Gören portarna höga och dörrarna vida”. Johannes röst klingade mycket vackert och kraftfullt under kupolen i kyrkan. Det gav rysningar av välbehag!

Kören förstärkt av Vanelias fina violinspel framförde så några stämningsfulla sånger i advent, ”Nu väntar hela jorden”, ”Advent är väntans tid”, ”Dotter Sion” och ”Hosianna – se han kommer”.

Elisabeth Tunström höll en inspirerande betraktelse över temat ”Ljuset i advent” och vi fick gemensamt sjunga ”Hosianna” och ”Nu tändas tusen juleljus”.

När alla medverkande hade fått varma och välförtjänta applåder, Johannes tackats med en julblomma och de övriga med en gåva till årets julkampanj ”För alla flickors rätt till ett värdigt liv” fick vi höra ett vackert extranummer ”En stjärna lyser så klart”.

Efter all skön musik smakade det gott med adventskaffe, lussekatter och pepparkakor. Med god känsla i både kropp och själ önskade vi varandra God Jul och på återseende nästa år. En nöjd skara Aktiva Seniorer gav sig därefter belåtna hemåt i decembermörkret.

Från hembränt till höghastighetståg

Idag tar Ulf Nilsson oss med på en spännande resa till sydvästra Kina, som för de flesta är en okänd del av landet. Här finns ett 50-tal olika minoritetsfolk ex. Dang-, Miao-, Bari- och Naxifolket. Alla har sina egna språk utöver det officiella språket som är mandarin. Ulf, som kom hem från en av sina många resor bara för 14 dagar sedan, säger att det är sällsynt med västerländska turister här.

Vi får bl.a. i ord och bild besöka Guangdangprovinsen som är belägen 800-5000 meter över havet. Här består ytan av 85 % berg och man förstår att marken är ” dyrbar”. Under tusen år har bönderna odlat upp marken i bergen. Här odlas ett stort utbud av grönsaker som kvinnorna från landsbygden tar med till byarna och säljer på torgen. Alla byar har vackra stensatta torg som också är en samlingsplats för invånarna vid olika evenemang. Som besökare bjuds man också på risbrännvin som dricks ur ett kohorn. Talesättet är att ”Du får inte komma in utan en sup”.

Gyangsiprovinsen, 200-7000 meter över havsytan, befolkas bergsområden av olika minoritetsfolk där Samifolket är en egen folkgrupp på ca 10000 invånare. Här möts vi av stenskogen, där bergen består till största delen av kalksten.

De olika folkslagen lever fortfarande kvar i gamla traditioner men gammalt möts mot nytt. De nya höghastighetstågen kommer mer och mer och i Kina finns nu 33000 km snabbjärnvägar.

En mycket intressant timme har Ulf gett oss med sina erfarenheter från drygt 40 års resande i Kina. Ett stort tack !!

Att vara biskop i S:t Sigfrids stift - några personliga reflektioner

Vi hälsar ”vår biskop” hjärtligt välkommen med en varm applåd. Han berättar att han den 3/12 2014 under en måltid med familjen blev uppringd av dåvarande biskopen Jan-Olof Johansson som gratulerade honom till den nya tjänsten. Vid presskonferens på Östrabo var journalisternas frågor ”du ska väl bo på Östrabo” och ”du kommer väl att ha öppet hus vid nyår”. Han svarade ja på båda frågorna.

Biskopskorset är 214 år och har burits av samtliga biskopar. Det får absolut inte slarvas bort. Tidigare biskopar har bott på Helgö, Kronoberg och Skolgatan och sedan 1796 på Östrabo. Huset är renoverat och uppdelat i privat och offentliga delar. Han är nr 20 som bor på Östrabo. Vid större middagar måste man nämna Tegnér så att han inte spökar. Fredrik tänker mycket på efterföljarna och anser att kyrkan ska vara som en andra familj. Han har tidigare arbetat sin längsta tid i Lund. Man blir vald till biskop, ingen tjänst som man kan söka själv.

Hans hjärta finns också i skönlitteraturen, musiken och sporten och han har satt till en fotboll i sitt biskopsvapen. Oro finns för att föräldrar inte längre döper sina barn i samma omfattning som tidigare. Även konfirmationerna har minskats. Kyrkobyggnaderna är viktiga och pengar behövs för restaureringar.

Välkomna på nyårsdagen.