Dagens föreläsning hölls av Sebastian Gårdendahl, stadsarkitekt hos Växjö kommun och vi var nästan hundra personer som samlats för att lyssna.
Sebastian har varit stadsarkitekt i kommunen i ca ett år, dessförinnan har han arbetat bland annat i Stockholm och i Skåne.
Rollen som stadsarkitekt har delvis en ny roll: är en strategisk tjänst av förmedlande roll till kollegor och kommunbor. För ny bebyggelse i Växjö kommun ska en arkitektonisk ide formuleras: frågan om gestaltning ska väckas tidigt, utgå från annat än kostnader, ska finnas ett syfte, ge inspiration och kunskapsstöd, ha ett koncept och stil samt funktion.
Tidigare har inte funnits riktlinjer för arkitektur och detta skall gälla för allt byggande, stort som smått.
Växjö är en s k rutnätsstad och detta är av riksintresse vilket innebär att man inte kan förändra hur som helst. En rutnätsstad innebär raka gator vilka ofta avslutas med byggnad.
Vid planering av ny bebyggelse ska man utgå från platsens förutsättning, varje plats ska ses som unikt viktig, man ska se på omgivningen och vara extra noga med områden där många människor finns under lång tid. Man ska bygga med långsiktighet och hållbart, bygga i bra material och tänka på återbruk. Byggnader ska åldras med aktning.
Växjö kommun utser sedan 1990 ett byggnadspris: förutsättningar för priset är att byggnaden ska ligga i Växjö tätort, ge ett samtida uttryck, vara jordnära, ha ljusa och matta kulörer, ge ett tydligt uttryck av deras funktion, vara låga byggnader, ha en god gestaltad livsmiljö samt tydligt avspegla sin framtid.
År 2019 gick priset till Stora Vallen (Teleborg), år 2020 till transformatorstationen, Elverket vid vattentorget. År 2021 gick priset till Norrastugan i Norremark, år 2022 fick bostadshusen i Öpestorp, Öja priset. År 2023 gick priset till Dörren 4 i Telestad, Vikaholm=flerbostadshus.
