Kategori: Okategoriserade

Höstens program avslutades traditionsenligt med adventskonsert. Även i år förgyllde Växjö Manskör under ledning av Peter ”Nille” Nilsson vår eftermiddag. Jultoner spreds i salongen genom bl. a. Bereden väg för Herran, Dotter Sion, en spiritual med titeln Hold out your light, underbara Jul, jul, strålande jul och Hosianna.

Julstämningen ökades på med Staffansvisan och När det lider mot jul. Vi fick även njuta till körens mäktiga stämmor i Koppången och When I´m 64. Avslutningsvis sjöng vi alla tillsammans Teddybjörnen Fredriksson, som en tribut till nyligen bortgångne Lasse Berghagen.

Som extranummer fick vi höra Stad i ljus med ”Rottnes egen Pavarotti”, Björn Sving. Väl förberedda inför kommande advent avnjöt vi vårt lussefika med tillhörande pepparkaka.

Emilia Linderholm, född 1975 tog oss med på en underhållande resa från  Vaxholm till Tolg.

Hon är uppvuxen i musiken och sångens värld.

Hennes pappa var, Gösta Linderholm  var musikant med jazzinriktning och hennes mamma är konstnär, som arbetar mycket med textil och målning.

Hemmet var mycket annorlunda och det var farrmor från Vetlanda  som ställde upp och stöttade den bohemiska familjen, där pappa ofta var på turné och mamma hade utställning.

Familjen vistades mycket i Härjedalen och i Provence, så det blev inte så mycket med skolgången för Emilia och hennes bror. Föräldrarna tyckte inte det var viktigt med skolan.

När Emilia var tio år kom det en ny granne i Vaxholm, det var en operadirektör och hos honom fick verkligen uppleva operan och dess värld, hon älskade att lyssna på opera och att måla. Hon var helt inriktad på att bli operasångerska i New York. I trettioårsåldern började hon tveka på att bara ägna sig åt sång och längtade efter att få måla och vara formgivare.

År 98-99 hängde hon ihop med en kille som hette Jonas, men det tog slut.

2006 följde hon med sin pappa på turné i Småland och då fick Jonas mamma höra på lokalradion att Emilia var i trakten och meddelade sin son detta. Jonas skrev ett mail och de fick kontakt på nytt.

Deras första  barn föddes 2007 och 2011när nästa barn var på  väg köpte de huset i Tolg, och det har de aldrig ångrat, nu ska de snart gifta ig.

Emilia sjöng många vackra sånger för oss bla Habaneran ur Carmen, Så skimrande var aldrig havet,

Sound of  Music, När morgonen gryr, hon avslutade med: Non, je ne regrette rien. Edith Piafs stora glansnummer.

Hon tackades med stor applåd och Amaryllis från ordförande Eva.

Eva Gustavsson och Gerd Irehammar  hade ordnat ett lotteri till förmån för Värdens barn.

Journalist Åke Svensson berättar i ord och bild historien om Telestad som till slut blev Teleborg.
I slutet av 1700-talet fanns det ett tiotal gårdar som låg tillsammans i en klunga men så småningom
skedde laga skifte vilket innebar en omorganisation av marken- Detta innebar att ställen behövde
rivas och byggas upp på ett nytt ställe. Omorganisationen gjorde att man fick större markarealer och
detta gjorde att klungan av gårdar spreds ut. På den tiden fanns inte så många torp, de som fanns
var Furutåtorpet, Rydet (numera Paris) samt Sallhagen.
Telestad var ett s k rusthåll vilket innebar att man höll soldat till häst, den siste husaren som höll till
där hette Bolmgren.
I mitten av 1800-talet köpte en man som hette S-O Björklund mark och byggde hus (Tuvan). Efter
Björklund övertog mågen Aspelin stället och köpte sedan ytterligare mark och där anlades en
brännvinsfabrik. Tuvan med mark och fabrik köptes senare av en man Stenlund men allt slutade i
konkurs. Ny ägare 1985 blev Fredrik Bonde som då var 47 år och omgift med Anna, 21 år. Som
morgongåva ville han ge henne ett slott. Slottet blev klart år 1900. Slottet med tillhörande mark där
då flera torp ingick med torpare som arrenderade sitt ställe gav arbetskraft till Bonde genom att
torparna förband sig att tillsammans göra ett antal torpardagsverken/år. Även kvinnorna fick göra 40
kvinnodagsverken/år. Torparen Magni Svensson som 1897 var ny torpare på torpet Paris förband sig
att göra 120 dagsverken/år.
Efter Fredrik Bonde ärvdes slottet av Christer Bonde som levde åren 1869-1956 och därefter fick
Fredrik Ulf Bonde ärva honom. Fredrik Ulf Bond var bosatt i Rom och var väl egentligen inte så
intresserad av slottet och tillhörande mark på 600 ha. Genom advokatkontakter blev det på 1960-
talet klart att Växjö stad fick köpa det hela för en kostnad på 3,4 miljoner.
Därefter har Teleborg byggt ut bit för bit för att bli den stadsdel som den nu är.
Åke visade genom bilder på gamla kartor hur Telestad förändrats genom århundranden.
Ett intressant och trevligt föredrag som avtackades med applåder och blommor (det som fanns i
påsen kan nog så småningom bli blommor framåt våren.